Förbud mot direkt och indirekt finansiering

Myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (myndigheten) strävar efter att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser icke uttömmande vägledning på grundval av erfarenheterna i samband med de senaste årens praktiska tillämpning av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 (förordningen). Myndighetens vägledning påverkar inte den direkt bindande karaktären hos förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Denna vägledning kommer dessutom att fortsätta att anpassas i takt med att erfarenheten ökar och/eller regelverket ändras.

Verksamhet som bedrivs av ett europeiskt politiskt partis associerade enheter

  • Myndigheten påminner om att artikel 22.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 även är relevant för verksamhet som arrangeras av associerade enheter på europeisk nivå som får ekonomiskt stöd från ett europeiskt politiskt parti.

  • Enligt artikel 22.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 är inte gemensam verksamhet mellan ett europeiskt politiskt partis associerade enheter och medlemspartier eller deras associerade enheter förbjudet.

  • Bestämmelsen innebär dock att ett europeiskt politiskt parti måste se till att medfinansieringen i samband med gemensam verksamhet mellan ett europeiskt politiskt partis associerade enheter och medlemspartier eller deras associerade enheter, avspeglar ett antal faktorer som är kopplade till det aktuella evenemangets sammanhang och innehåll (se ovan). Följande faktorer måste särskilt beaktas:
    • Synlighet för det europeiska politiska partiet eller dess europeiska associerade enhet.
    • Den nivå av egenansvar som det europeiska politiska partiets associerade enhet har.
    • Medfinansieringen från det europeiska politiska partiets associerade enhet måste stå i proportion till dess synlighet och nivå av egenansvar jämfört med den synlighet och det egenansvar som medlemspartiet eller dess associerade enhet har.

Gemensam verksamhet

  • Gemensam verksamhet mellan europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser och partner på nationell nivå är inte i sig förbjuden enligt förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Framför allt kan en nationell partners kommunikation med allmänheten om europeiska politiska partiers eller stiftelsers verksamhet vara ett effektivt sätt att uppmärksamma europeisk politik och europeiska politiska frågor. Finansieringsförbuden enligt artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 måste dock alltid respekteras.

  • Om en verksamhet arrangeras gemensamt av ett europeiskt politiskt parti och ett annat politiskt parti, särskilt ett parti på nationell nivå, kan en för stor del av finansieringen av verksamheten från det europeiska politiska partiets sida utgöra "indirekt finansiering" vilket enligt artikel 22.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 är förbjudet.

  • Om en verksamhet arrangeras gemensamt av en europeisk politisk stiftelse och ett politiskt parti eller en annan stiftelse kan en för stor del av finansieringen av verksamheten från det europeiska politiska partiets sida utgöra "indirekt finansiering" vilket enligt artikel 22.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 är förbjudet. .

  • För att bedöma om det handlar om en eventuell indirekt finansiering av ett parti eller en stiftelse på nationell nivå enligt denna bestämmelse måste ett antal faktorer beaktas, bland annat följande:

    • Konstant synlighet för det europeiska politiska partiet/den europeiska politiska stiftelsen.

    • Den nivå av egenansvar som det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen har för verksamheten jämfört med det egenansvar som partiet eller stiftelsen på nationell nivå har. För att bedöma egenansvaret är verksamhetens övergripande sammanhang, omfattning, innehåll, mål, målgrupp (er), motivation och det potentiella värdet av verksamheten för det nationella partiets framgång i nationella val av betydelse (se även MENL mot parlamentet, mål T-829/16, punkt 83ff.)

    • Den del av medfinansieringen som det europeiska politiska partiet/den europeiska politiska stiftelsen står för och som bör uppvisa ett realistiskt samband med det europeiska politiska partiets/stiftelsens samlade deltagande, jämfört med det nationella partiets deltagande i den specifika verksamheten (se även MENL mot parlamentet, T 829/16, punkt 89).

Kandidat

  • När det gäller kandidater krävs det enligt artikel 22.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 en bedömning från fall till fall av huruvida en "kandidat" tagit emot "direkt eller indirekt" finansiering från det europeiska politiska partiet.

  • Vid bedömningen av om en person ska anses vara en "kandidat" tittar man på följande kriterier:

    • Om det finns rimliga skäl att anse att personen - vid tidpunkten för en verksamhet i ett europeiskt politiskt parti i vilken personen deltar - ställer upp som kandidat i ett val, särskilt mor bakgrund av offentliga uttalanden och kandidatens utnämningsprocess i partiet och/eller medlemsstaten i fråga.

    • Tidslinjen mellan en verksamhet i vilken personen deltar och valet.
  • Personer som tidigare ställt upp på valbar plats (oavsett om de valdes in eller ej) är inte längre "kandidater" enligt artikel 22.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 i samband med eftervalsverksamhet, såvida de inte vid den tidpunkten ställer upp för omval eller ställer upp på en annan valbar plats, mot bakgrund av kriterierna ovan.

  • Tänk på att artikel 22.1 i förordningen kan gälla av andra skäl, även vid avsaknad av en "kandidat" vid tidpunkten för verksamheten, t.ex. om det vid en verksamhet som bekostas av ett europeiskt politiskt parti finns en (redan) vald företrädare för ett medlemsparti som ger synlighet och innehåll åt det medlemspartiet på bekostnad av det europeiska politiska partiet (se den allmänna vägledningen om gemensam verksamhet ovan).

Allmän information

  • Indirekt finansiering föreligger när ett nationellt politiskt parti eller en kandidat erhåller en ekonomisk fördel, till exempel genom att undgå kostnader som partiet eller kandidaten borde ha burit, även om det inte sker någon direkt överföring av medel (MENL mot parlamentet, T-829/16 ADDE mot parlamentet, T-48/17).
  • För att bedöma om det finns indirekt finansiering utgår myndigheten från en rad faktorer, såsom faktorer som rör den finansierade åtgärdens innehåll, samt geografiska och tidsmässiga faktorer (se MENL mot parlamentet, T-829/16; ADDE mot parlamentet, T-48/17).
  • För att bevisa förekomsten av indirekt finansiering är det tillräckligt att stödja sig på tillräckligt konkreta, precisa och samstämmiga bevis (ACRE mot parlamentet, T-107/19).